Uteslutningsgrunder beskrivs i Lag (2016:1145) om offentlig upphandling, 13 kapitlet. I detta kapitel listas huvudorsakerna till uteslutning 1) Brott, 2) Obetalda skatter och socialförsäkringsavgifter och 3) Missförhållanden i övrigt i fråga om en leverantörs verksamhet. Under dessa huvudrubriker styr lagstiftaren vilka brott och vilka missförhållanden som är giltiga för uteslutning, hur allvarliga de ska vara och hur det ska bevisas. Läs mer: LOU, Kap. 13.

Det går inte att fastslå hur allvarligt ett fel i yrkesutövningen måste vara för att leda till uteslutning. Dock kan sägas att de omständigheter som kan medföra uteslutning av en leverantör ska vara relevanta för upphandlingen och stå i proportion till uteslutningen (se RÅ 2010 ref. 79 och EU-domstolens dom i målet C-213/07 Michaniki).

Som exempel på ageranden som bedömts som allvarliga fel i yrkesutövningen i domstol kan nämnas en leverantör som tömt matavfall på ett felaktigt sätt samt kört transporter med betydande överlast vid ett flertal tillfällen (se Kammarrätten i Jönköpings dom i mål nr 3484–12). Ett annat exempel är då leverantören överdebiterat en upphandlande myndighet med en betydande summa i en tidigare upphandling (se Kammarrätten i Jönköpings dom i mål nr 982–13). I ett annat mål uteslöts en leverantör då denne gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen genom att inte ha betalat sina skatter och avgifter (se HFD 2013 ref. 61). I ett nytt fall från 2020 fastslår Förvaltningsrätten i Stockholm att ett åtal mot ett företag som misstänks nyttja illegal arbetskraft i stor omfattning är en giltig uteslutningsgrund (dom från FR som bekräftats av KR och HFD).